Det var ett tag sen jag delade mina tankar och våra dagar i ord och bilder med er. När det blir en sån här lång bloggpaus så betyder det förstås att det har hänt en hel del. Första veckan i Januari började jag officiellt med Tupperware och i samma veva sökte vi ett nytt hem. I slutet av Januari flyttade vi till en lägenhet på 80kvm.
Vi trivs alla här, sjukt bra. På baksidan finns gungor och en sandlåda så ni kan ju gissa hur glada barnen är. Dagis har vi på gångavstånd så nowdays går vi till och från dagis, det tycker ungarna om, mama också. Enda nackdelen är bilparkeringen, att vi har tre bilar gör ju inte saken bättre. Men, det är en sån liten nackdel att det inte alls stör mig. Hurra för diskmaskin, köksinredningen, klädgarderoberna och golvet!
Och så är det ju alla hjärtans dag also known as vändagen imorgon. Så jag kom på att tänka att me and my man har nu stått ut med varann i typ 6 år. Sjukt! Men på ett bra sätt förstås. (Inte för att vi firar årsdag eller något på vändagen) Jag hoppas på mååå-ååånga fler år tillsammans.
Att inte glömma, våra barn, våra två otroliga fina flickor som vi har fått under dessa 6 år. På tal om flickorna, Yasmine trivs fortsättningsvis super bra på dagis- Melina är hemma med mig i dagens läge. Kidsen har en mild trotsperiod just nu, och så Melina har ökat på sin ord förråd ganska mycket under de här senaste två veckorna. Yasmine vill lära sig alfabetet, så det ska vi börja på med denna helg.
På samma gång ska vi repetera siffror. Och just de! I år blir vår äldsta fem (!!) år. Vilket i sin tur betyder att hon snart ska börja förskolan, kan ni förstå det? Time flies by so fast! Liten blir stor ♡
Sen då, Baby Melina är inte så baby längre. För oss, ja. Men in general, nej. På samma gång som det känns ledsamt så ska det ändå bli roligt att få se kidsen växa och lära sig massor.
